Planprocessen och dess delmoment

Syftet med en detaljplan är att fastställa hur mark och vatten ska användas inom ett visst område. 

Kvartersmark, vattenområden och allmänna platser, så som torg, gator och parker ska definieras genom detaljplanen och ska användas som styrdokument för att bestämma utformning och ändamål för respektive område. Nedan illustreras planprocessen från planarbetets start till laga kraft.

1. Planarbetet startar


En aktör som önskar att kommunen ska utforma en detaljplan för ett särskilt område kan initiera processen genom att ansöka om ett planbesked. Aktören erhåller planbesked inom fyra månader där kommunen specificerar huruvida ett detaljplanearbete kommer att inledas eller inte. Detta beslut går inte att överklaga. Kommunen kan också inleda planarbete utan att det finns ett planbesked.

2. Planförslag tas fram

Om kommunen beslutar att inleda ett detaljplanearbete kommer ett planförslag att tas fram. Detaljplanen ska bland annat innehålla vilka fastigheter som berörs av  planen, tillhörande kartor och illustrationer för området. Den ska även innehålla utredningar gällande till exempel vägar, vatten och avlopp samt hur området får användas.

3. Samråd


När kommunen har tagit fram ett planförslag får berörda parter och andra som har intresse av förslaget möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Detta kallas samråd. Samrådet är till för att samla information i ett tidigt skede av processen. Ifall någon part har synpunkter på förslaget till en detaljplan ska den lämna dem i skriftlig form. Kommunen kan, om det finns skäl, ändra planförslaget med hänsyn till synpunkterna eller förklara varför synpunkterna inte beaktas i en samrådsredogörelse.

FÖRSLAGET REVIDERAS

4. Planförslag granskas 

Efter eventuella ändringar ställs planförslaget ut för granskning. Granskningen är ytterligare ett tillfälle för den som är berörd av förslaget att lämna sina synpunkter.

FÖRSLAGET REVIDERAS

5. Beslut om antagande

När granskningstiden har gått ut antarkommunfullmäktige detaljplanen. I enklare fall kan kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden anta en detaljplan. När detaljplanen är antagen ska kommunen meddela berörda och anslå beslutet på sin anslagstavla (även digitalt).

6. Planförslag tas fram

Om en part är missnöjd med detaljplanen kan denne överklaga kommunens beslut till mark- och miljödomstolen. Man kan bara överklaga planen om man är berörd samt ifall skriftliga synpunkter har lämnats in under samrådet eller granskningen. Parten kan också överklaga planen om denne anser att processen varit felaktigt genomförd, så kallat formaliafel. Man kan överklaga beslutet inom tre veckor.

7. Planen vinner laga kraft

När tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat vinner detaljplanen laga kraft och börjar gälla. Om någon har överklagat detaljplanen vinner den laga kraft när mark- och miljödomstolen eller högre instans slutligt har avgjort ärendet och det beslutet inte har överklagats. Resultatet av ett överklagande kan också bli att planen upphävs och inte vinner laga kraft. Kommunen ska se till att planförslaget finns tillgängligt för granskning i minst två veckor. Om en part berörs av planförslaget och har synpunkter på planen måste parten framföra sina synpunkter skriftligt för att senare ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen.

Källa: Boverket 2023